Finland – en rättsstat på de kriminellas villkor…

Sitter just nu på mitt rum i Pajulahti där jag är och håller träningsläger för juniorlandslaget i cykling. Missade själv öppningen av hela lägret idag för att jag var tvungen att åka till Helsingfors. Hela vägen tillbaks till Pajulahti satt jag och funderade på varför jag egentligen åkt till Helsingfors!? Och att de kriminella i Finland har det allt för bra just nu… Låt mig förklara det kort! (försöker så kort jag kan )

På våren år 2006 jobbade jag delvis som väktare i metron i Helsingfors. En kväll var jag och min jobbkompis tvungna att ta fast en person som inte var riktigt samarbetsvillig med oss. I samma veva fick jag hans knytnäve i tinningen så det blev en liten bula.
Polisen kallades till platsen och för att hämta drogmissbrukaren som var i handfängsel och då de kom till platsen 2 timmar senare gav dom homom en “extra bonus”, alltså böteslapp för motstånd mot ordningsuppehållande (?) person.
[Syftar på begreppet: Järjestystä ylläpitävän henkilön vastustaminen]

Om man får böter i Finland så kan man alltid klaga på dem! Därefter utreds det igen vad som egentligen hänt. Polisen utför med andra ord en förundersökning där man hör alla inblandade parter och tar reda på om det var befogat att ge böteslappen.

OM det anses att böteslappen “kom åt rätt person” så kan man klaga vidäre, fast polisen redan utrett och konstaterat att fallet i fråga är “vattentätt”…

Man klagar vidäre till tingsrätten… Tingsrätten studerar polisens förundersökning och hur klart fallet än är så måste man ta upp det i rätten. Och dit kallas alla inblandade partet.

Ungefär 4 veckor efter händelsen jag beskrev blev jag uppring av en utredare från Helsingfors polisen. Två dagar senare blev jag förhörd som målsägande /vittne. Du kan själv tänka dig hur mycket du kommer ihåg om exakt vad du sagt/gjort/kommer ihåg från ngt som hänt dig för fyra veckor sedan…

Nåja, det roliga börjar när du efter en lång tid blir uppringd av en stämmingsman som sitter i tingsrätten i Gräsviken, bör träffa dig personligen för att överräcka en stämming. Stämmingsmännen är lata på att röra på sig så helst bör du själv hämta stämmningen i Gräsviken. Efter det vet du alltså om dagen som det redan då helt självklara ärendet behandlas! *Jee…*

 Du skall alltså infinna dig på det givna datumet i tingsrätten för att berätta din version av historien. Om du råkar glömma det så blir du efterlyst av polisen och får 200-500 Euro i böter.

Jag tog mig till Gräsviken på den givna dagen och satt där i 2 timmar och vänta på att rättegången skulle börja. Efter dom två timmarna blev alla inblandade inkallade, surprise surprise var den åtalade inte där, fick 200 Euro böter (som han ändå inte betalar) och domaren uppgav ett nytt behandlingsdatum.  Som “belöning” för att jag kom dit fick jag dagspeng + ersättning för resa enligt billigaste möjliga, innebär 14,40€+ 2 x 2,20€ = 18,80€ ! ! ! JÄTTE MYCKET!

Rättegångars uppgjorda tidsschema stämmer alltså aldrig och är alltid försenade. Det nya datumet får du inte skriftligt, om du glömmer det är böterna 500-1000 Euro.

Fyra månader senare var det nya datumet för behandlingen av fallet, igen väntade jag lite mer än två timmar på att få komma in till salen. Som jag väntat kom en åtalade inte dit då heller… Han fick 500e böter till och ett nytt datum bestämdes, igen… Som belöning fick jag igen furstliga 18,80€! Som annars betalas ut om ca. 6 månader…

Det nya datumet får inte ännu heller skriftligt och om du glömmer det är böterna 1000-1500 Euro.

Det nya datumen för behandling skulle ha varit nu kommande veckas tisdag!  I förrgår blev jag uppringd av åklagaren som berättade att samma drogmissbrukare just nu var fast för vissa andra brott och att dom håller rättegången IDAG kl. 10.o0… Jag kom igår hit till Pajulahti för landslagslägret jag ordnar…

Mitt ultimatum var alltså: Ta mig till tingsrätten idag kl. 10.00 eller betala 1000€ i böter och stanna på lägret…
Förklarade situationen för dem och enda svaret var att -”Mehän kyllä maksamme korvausta jos tulet julkisilla”…
Hur tar man sig från mitt i urskogen där jag är nu till Hesa!? Jo, det lyckas… Men jag sku ha borda starta kl. 04.45 imorse… Efter många om och men fick jag dem att gå med på att betala km-ersättning då jag kommer med egen bil.

Nåja, lämnade juniorerna vind för våg för ngra timmar, tog mig till Hesa, blev inkallad i salen, bara för att höra:
-”Syytetty myönsi jo kaiken, voitte lähteä”

*GRRRRRRRRRRRR……….*

Så tydligen är det de kriminella elementens villkor vi lever på… Fortsättning följer om ngn orkar läsa… Men nu måste jag gå och hålla kuntopiiri åt juniorerna och txta åt min älskade Hanna i Nepal! To be continued…